Rörigt liv.

Just nu tycker jag att mitt liv är ett enda kaos.....
Allt snurrar på i en otrolig fart. Mitt i allt står jag och känner att jag tappat kontrollen. Det händer helt enkelt för mycket.....
Nåväl, jag får väl ta det som ett gott tecken att jag inte börjat slita mitt hår än och springa runt i cirklar och lalla på om att "Nu orkar jag inte mera..."

I går var en mycket tung och jobbig dag. Jag var på begravning av min morbror.
Mer vill jag inte säga om det.

I dag har vi rensat och sorterat bland allt vårat "rat"(= skräp och prylar).

Har läst en bok av Annika Dahlkvist om LCHF. Alltså kost som innehåller minimalt med kolhydrater och en hög andel fett. Väldigt intressant faktiskt.
Jag har funderat ett längre tag på att försöka kombinera GI och VV. Har läst om de som gör det på forumet och det verkar vettigt tycker jag. GI och LCHF är ju rätt lika. GI kosten "tillåter" dock mera kollisar än LCHF kosten.
Jag funderar vidare...

Ha det så bra alla ni där ute som tittar in till mej och läser.
Kram Zaza

Ville bara titta in och visa....

...att jag fortfarande lever =0)!
Vi har fått sälja huset! I lördags gick köpet igenom. Känns mycket bra.
Jag jobbar för fullt och ledig tid går åt till rensning och röjning.

Viktväkteriet får som vanligt stå åt sidan när jag upplever att det blir för mycket. Planering har liksom inte varit prioriterat här på ett tag.
Har inte gett upp om min målvikt men det får vila för tillfället.

Kylan har gett med sej och det var inte en dag för tidigt!

Ha det så bra och ta hand om er.
Kram Zaza

LYCKA!

Upp strax efter 5 i morse och väckte barnen. Tur att de är så snälla de små liven (och att mamma tillför kroppen seratonin i tablett form ;) ).
Inte ett bråk. Inget grin. OCH ingen svettig, gapig, irriterad eller stressad mamma
irrandes omkring letande efter försvunna strumpor och handskar i flera minuter för att sen upptäcka att barnen haft dem på sej hela tiden...he, he.
Det ni är STORA grejjer i vårat hushåll! Att det gick så lugnt till väga menar jag.
Lämningen på dagis 06.15 gick som på räls och sen vidare till jobbet.

Haft en lagomt stressig, händelserik arbetsdag som jag är nöjd med. Slutade 16 och åkte för att hämta barnen. Vidare sedan till affären och handlade lite.
När vi styrde kosan hemmåt så hade klockan hunnit bli 17.50.
Jag gick igenom i huvet vad som skulle göras då jag kom hem och funderade på vart jag skulle ta orken i från. Satt och peppade mej själv för fulla muggar när jag körde backen upp imot vårat hus.
Döm om min förvåning och oerhörda glädje när jag ser att det ryker ur skorstenen samt att det står en bil på gårdsplanen.
Jag tvärbromsade och ungarna knorrade högljutt i baksätet över det oväntade stoppet.
Sen började tårarna rinna nerför kinderna på mej och jag sjöng en glädje sång: "Pappa är hemma"! "Hipp, hipp, hurra"!!!
Två mycket överrumplade och glada pojkar instämmde strax i låten och vi skrålade för full hals.

Jag trodde knappt tro att det var sant men det var det.
Han skulle egentligen inte komma hem förrän sent i natt men hade övertalat "Bossen" att få fara tidigare. Välsigne honom =0)

Vilken överraskning och vilken LYCKA!!!!!!

Ps. Som grädde på moset har pointsandet gått fläckfritt i dag och jag har rört mej en hel del mer än jag brukar i vanliga fall. * Ler stolt*

Nytt mål!

Jag har satt upp ett nytt, lite större mål utöver de 3 kg jag alltid har för ögonen.
Under 100 innan yngste sonen fyllt 5 år!
Tyckte att det skulle vara passande eftersom jag under hela hans liv ALDRIG vägt mindre än 102 kg.
Han fyller den 21:a april. Det är ca 2 mån dit och jag ska bli av med nästan 7 kg för att nå målet. Det innebär ungefär 0,8 kg i veckan det!
Låter som ett alldeles förträffligt mål i mina öron. =0)

Natti, natti!

Kallt i dag igen.

- 23 och det snöar!
Snöflingorna år sååå vackra. De singlar ner en och en och är som bedårande konstverk.

I dag har jag fått styr på ekipaget igen! Jippi!!!!
Har fört in i checklistan och känner mej mätt, nöjd och belåten! =0)

Solen skiner och snart ska vi ut och njuta av den vackra dagen. Det må vara kallt men vad offrar man inte för en D-vitamin kick!

Ute dag!

Ja, i några timmar alltså. Blev sisådär 2,5 timmar i sällskap med pojkarna och deras kusin. Vi tog en promenad tillsammans. De på sina snowracers och jag på apostla hästarna. Solen sken och det gnistrade så vackert i den rena vita snön.

Jag har ett längre tag varit lite låg och väldigt trött. Detta har resulterat i noll koll på pointsen förutom att jag vet att jag skyfflat in alldeles för många på daglig basis. Tråkigt men så är det.
Inväntar nu den "rätta" känslan. Inspirationen som ska slå ner som en blixt i min knopp. Denna underbara motivation som trotsar alla hinder,genomsyrar varje por och fiber i min väl tilltagna lekamen.....

Såg på ett program på tv härom kvällen om en kille ifrån England. Han var väldigt stor och hade en mage som var enorm. Den hängde ner ända till hans knän och gjorde det omöjligt för honom att röra sej.Bara att stå upp en liten stund var för honom otroligt jobbigt. Han kom i kontakt med denne "Fett Doktor" som hjälper sjukligt feta människor. Det vart bestämt att han skulle genomgå en gastric by pass men oxå en amputation av stora delar av buken. Det sista för att öka hans förmåga att röra sej och komma i gång efter operationen.
Han var jätte nöjd med att få operera sej och ansåg själv att det var värt riskerna.
Han sa även gång efter annan i intervjuerna att han skulle dö hur som helst om han INTE la sej under kniven.
På uppvaket efter ingreppet kunde han inte andas för egen maskin så de beslöt att söva honom igen. Han vaknade aldrig mer.... Hans kropp klarade inte påfrestningarna.
Så otroligt sorgligt att se en så fin person möta ett sådant öde.

Jag kan inte fatta att jag kan sitta och titta på såna program och sen fortsätta proppa i mej som jag gör ibland. Jag ser ju vart det kan leda. Jag ser ju att det är farligt. Till och med i mina drömmar lider jag av min övervikt. Jag hamnar alltid utanför pga den. Ofta drömmer jag att jag inte har några kläder på mej utan är helt blottad för andras tyckande och dömande blickar.
Undrar ofta hur det skulle vara att leva mitt liv i en mindre kropp... Att inte tänka så mycket på hur jag tror att folk ser mej. Hur skulle det kännas att leva utan den bördan... Utan den stämpeln....


NÄ NU J-AR!!!
I morgon är det jag som kör på igen! Nu får det baske mej vara nog!!!!
Jag är ju så in i bängen less att alltid "sticka ut".
Jag vill kunna komma på jobbet och veta att det finns arbetskläder åt mej som passar! Jag vill inte ta all denna fysiska plats längre!
Jag vill inte vara för tung för att leva ett normalt liv med normala krav! Jag vill ha massor med ork och energi kvar till mina pojkar och min sambo sedan jag gjort de "dagliga" sysslorna!
Jag vill inte äta så där okontrollerat igen för det gör mej bara illa på alla plan! Jag vill vara normal, hälsosam, pigg, energifylld och LYCKLIG!!!!!
Fullt ut!!!
SÅ DET SÅ!!!!

Trevlig Alla hjärtans dag!

Önskar jag den som läser.
Hoppas dagen varit till belåtenhet med mycket kärlek!

Många kramar/ Zaza